Self-handicapping

Self-handicapping (eller som jag kommer att kalla det – självsabotage) är när man antingen hittar på ursäkter inför en prestation eller när man saboterar för sig själv så att man inte har de optimala förutsättningarna. Om man då presterar dåligt eller inte når upp till optimal prestation kan man då enkelt hänvisa till vad man berättade redan innan prestationen ägde rum, t.ex. ”inte konstigt att jag inte slog nytt rekord idag, jag sa ju att jag sovit så dåligt” eller ”jag visste att jag inte skulle få ett bra betyg på provet, jag sa ju att jag inte hann plugga igår”.

Varför?

Så, varför självsaboterar man? Forskning visar att anledningen till självsabotage är för att skydda sin självkänsla. Coudevylle, Ginis & Famose (2008) fann att det fanns ett negativt samband mellan självupplevd självkänsla och självsabotage, dvs att om du har hög självkänsla så är du inte lika angelägen att självsabotera och vice versa. Detta hittade dom i en studie med basketspelare.

Vi självsaboterar oftast när det finns risk att vi misslyckas, alltså att vi har en förklaring till misslyckandet redan innan så att det inte låter som att vi förklarar bort oss (Bailis, 2001). Det är större risk att vi självsaboterar när vi är rädda att misslyckas, när vi har känslan av att vår prestation kommer att granskas och bedömas eller när vi inte känner oss förberedda inför en prestation.

Vad är det?

Jag har nämnt vad självsabotage är men det finns två olika typer som leder till olika saker. Den ena typen är när man har olika ursäkter eller säger saker. Detta kan vara att personen i fråga sitter och klagar på värk i benet innan en tävling, att den sov dåligt, att den är så nervös att den inte kan tänka klart, att den känner sig krasslig osv. Det svåra med denna typen av självsabotage är att dom som lyssnar faktiskt inte vet om det är sant eller om det är påhitt.

Den andra typen av självsabotage är när vi i verkligenheten faktiskt fysiskt saboterar för oss själva så att vi inte har de bästa förutsättningarna. Det kan vara att bli full kvällen innan, att inte äta, att skippa träningen veckan innan, att träna jättehårt kvällen innan, att skjuta på att plugga inför ett prov osv. Denna typen är direkt skadlig för prestationen och man har inte de optimala förutsättningarna för att lyckas.

Kan det hjälpa prestationen?

Ja, faktiskt. Det kan sänka prestationsångesten då man redan har förklarat för andra att man kanske inte är så bra idag och därmed även självkänslan. Om man nu mot förmodan faktiskt presterar bra så boostar man även sitt självförtroende för tänk er själva, tänk att sätta ett personbästa trots att man inte sov så bra eller var öm i musklerna.

Funderingar

Jag tycker att det är extremt intressant med självsabotage då man hör det dagligen, både från kollegor och i omklädningsrum. Något jag har funderat på utan att hitta så mycket forskning är hur det påverkar lagkamrater och tränaren när man själv sitter och ”klagar” och berättar att man kanske inte kommer att prestera på topp. När jag själv spelade som 16 åring och kom upp i damlaget kommer jag ihåg att jag klagade på för tighta skor inför en match så att min tränare hörde. Han bänkade mig hela den matchen och sa till mig efter matchen att han aldrig ville höra något sådant igen eftersom det påverkar mina lagkamrater negativt och att det är mitt ansvar att se till att vara förberedd. Jag kommer faktiskt inte ihåg om dom var för små på riktigt eller om jag bara sa det för att jag var nervös, för det var jag! Men efter det har det liksom fastnat hos mig och jag vet att jag själv, som tränare, ofta förbjöd att man klagade på saker i omklädningsrummet och att om det var något så sa man det till mig enskilt. Även om jag inte har forskning som kan backa upp just detta med självsabotage och lagkamrater så tror jag att det är viktigt att göra folk medvetna om vad man säger eftersom det kan påverka resten av laget negativt, även om det hjälper dig att hantera sin nervositet. Tänk er själva om en läkare som ska utföra en operation säger inför hela operationsteamet, och kanske även patienten ”alltså jag har varit skakig i händerna på sistone så jag kanske råkar slinta” – hur tror ni det påverkar alla andra?

 

 

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *