Ledarskapsskola

Sophia Jowett är en av de främsta forskarna inom tränare-idrottare relationer och har gjort flertal studier. Hon trycker ofta på hur viktigt det är att man som tränare måste satsa på att genuint bry sig om sina idrottare och att vilja göra dom till bättre människor och inte bara bättre idrottare. Hon har framställt en modell (se bilden) som visar hur olika typer av relationer påverkar idrottaren och tränaren.

Effektivt – icke nådd framgång. Detta innebär alltså att tränaren och idrottaren har en effektiv relation när det kommer till personlig utveckling, karaktärsbygge. Båda två känner att de växer och utvecklas som personer, förstår varandra och känner en ömsesidig ’närhet’. Exempel på detta kan vara antingen ett lag som inte huvudsakligen strävar efter att nå resultat utan spelar för att det är kul.

Icke effektiv – icke nådd framgång. Här nås alltså inte de resultat man vill, ingen av de två känner att de når sin potential i varandras närhet och litar inte på varandra. De känner inget stöd, är missnöjda med varandra och konflikter uppstår. Detta är relationer som inte är långvariga utan någon av de två kommer att byta lag.

Effektiv – nådd framgång. Den ideala relationen! Här nås idrottslig framgång i form av resultat och utveckling men samtidigt så trivs de två tillsammans väldigt bra och känner att de utvecklas även av plan. De når sin fulla potential tillsammans och gör varandra bättre. Titta på Janne Andersson och landslaget 2018.

Icke effektivt – nådd framgång. Här nås alltså idrottslig framgång men de två förstår sig inte på varandra av plan, hamnar i konflikt och tycker inte om varandra. Idrottaren litar ofta inte på sin tränare och känner inte att tränaren ser hens potential. Zlatan och Guardiola är ett tydligt exempel. Zlatan kunde prestera men han trivdes inte med Guardiola.

Relationer är mycket komplexa och detta är endast en förenklad modell för att förstå sig på dem lite bättre. So what? Jo, många studier har visat att idrottare trivs bättre, anstränger sig mer och presterar bättre när de trivs i laget och känner att de har kul. Om man som tränare endast fokuserar på att nå idrottslig framgång för att hen anser att det är det viktigaste samt det som ger en mest, och framgång inte nås är det lätt att det leder till irritation, frustration och besvikelse.

Om man istället skapar relationer där man bygger upp förtroende för varandra, ser hur man kan lära av varandra både på och av planen så kommer båda att göra det lilla extra som krävs, man tycker det är roligare och både kommer att anstränga sig mer, vilket förmodligen leder till bättre resultat med tiden.

Vad Jowett menar är att man som tränare inte får underskatta det sociala och att skapa meningsfulla relationer med sina idrottare. Dels för att det ger en tydlig mening och tillfredsställelse även om man inte når resultaten man vill. Att bygga relationer och trivsel är dessutom helt inom ledaren kontroll och helt och hållet dens fulla ansvar, medans resultat inte går att kontrollera

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *