Ledarskapsskola 1

På instagram har jag startat en ledarskapsskola men tänkte även ha igång den här eftersom det ger mig möjligheten att utveckla och ge lite fler exempel. Om jag inte varit tydligt nog hittills så är det ledarskap jag brinner för. Efter en massa år som fotbollstränare och för att sedan läsa idrottspsykologi och ledarskap i USA i två år har jag liksom förstått hur allt fungerar och hänger ihop. Ledaren i ett lag har direkt påverkan på hela laget och om tränaren inte är omtyckt eller inte har kunskap om hur den påverkar individer och laget är risken väldigt stor att idrottarna lämnar laget. Kan man då även utbilda tränare i idrottspsykologi och hur man kan implementera verktyg i varje träning istället för att vi idrottspsykologiska rådgivare kommer en gång i veckan så får det mycket större effekt.

Idag tänkte jag ge er en nyckelbit som kanske låter självklar för många men som faktiskt genom forskning visat väldigt starka resultat och är superlätt att tänka på! När man forskar om ledarskap undersöker man oftast beteende via Leadership Scale for Sport (LSS) på tränarna och hur det påverkar på både lagets resultat men även hur bra laget trivs med varandra och tränaren. Man mäter ”träning och instruktionsbeteende”, ”demokratisk beteende inom beslutsfattande”, ”autokratiskt beteende inom beslutsfattande”, ”socialt stöd” och ”positiv feedback”.

Ett av beteendena som ger väldigt tydlig effekt både på prestation, trivsel i laget och med tränaren är socialt stöd. Detta innebär tränarens förmåga att skapa meningsfulla och stöttande relationer med spelarna och människor kring laget. Lyckas man med detta tyder forskning på att det ökar trivsel, ihärdighet, lagkänsla och att man tar i mer än om ledaren inte förmedlar att den bryr sig. Detta är visat i forskning ha tydligast effekt på elitnivå och för kvinnor. 

Det kanske låter självklart att man som ledare ska bry sig om sina följare men att faktiskt agera efter det är en annan sak. Ett enkelt exempel kan till exempel vara om en spelare i laget bli skadad. Som tränare blir man kanske ledsen för spelarens skull, man hoppas att spelaren ska komma tillbaka hyfsat snabbt och man kanske till och med tänker en del på spelaren och hur den har det. Som lagkamrat är det samma situation men man kanske saknar den skadade lagkamraten i omklädningsrummet och på planen. Det spelar liksom ingen roll hur mycket man än bryr sig om man inte berättar och visar det för den personen det rör. Jag kommer ihåg när jag själv blev skadad för några år sedan och jag fick en direkt känsla av ensamhet då allt mitt sociala nätverk var baserad i laget. Jag hade två lagkamrater som kom hem med lite choklad och tidningar någon dag efter skadan och jag kommer fortfarande ihåg det som om det vore igår. Även om alla andra kanske tänkte på mig så är det ju helt omöjligt att veta det om de inte berättar eller visar det?

Ett annat stort problem är när idrottare är lite yngre och håller på med flera sporter eller när de kommer upp i gymnasieåldern och kanske prioriterar annat istället för träningen. Som tränare, är detta okej för dig? Det måste det vara. Klart att man kan sätta krav på sina spelare men jag är allergisk mot tränare som tex bänkar spelare för att de skippade en träning pga läxor eller att de hellre ville träna deras andra sport. Det kan på riktigt vara det dummaste man kan göra som tränare eftersom det skapar en barriär mellan tränare och spelare. Det skapar en frustration från spelarens sida och en besvikelse från tränarens sida. Man måste, som tränare, försöka vara förstående och stöttande i alla situationer eftersom det bygger en pålitlig och respektfull relation och kommer förmodligen i längden att öka prestationen.

Några snabba tips till dig

  1. Se alla spelare, varje träning. Försök att lära känna alla i laget, inte bara som idrottare utan även vem alla är när de inte är på träning. Detta ökar förståelsen för olika situationer som kan uppstå.
  2. Ha inställningen att alla faktiskt också kan lära dig något, var ödmjuk till din ledarroll. Det får alla andra att känna sig betydelsefulla.
  3. Bry dig! Blir någon skadad eller är det någon som inte kommit till träningen på ett tag? Hör av dig och visa att du bryr dig. Är det någon i laget som har det jobbigt i skolan eller hemma? Se till att finnas där.
  4. Var förstående när det kommer tillspelarnas prioriteringar och val istället för att bli frustrerad. Det vinner både spelaren och du på i längden.

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *